Träningspass i Snörök

"En kusttanker som stampar genom drivisen i Kvarken. Ett träningspass på Ullevi
i dis. Gränsstationen i Torneå, en gumma på en spark. Landsortsfyr där
snöstormen drar in. Tät snö som gloppar i Mariabergets backar. Hett och svett på
Statt i Härnösand. En tradare i snörök mellan Kiruna och fjärranflämtande ljus i
Visby hamn."

Så börjar "En vintersaga", och hade det inte varit för det lite väl bombastiska bildspråket i texten och svulstiga arrangemanget i musiken, så kunde det varit en TAW-klassiker i paritet med "Blues från Sverige", "Landet vi föddes i" eller mästerliga "Ett slag för dig".

Allt kunde utspelat sig i Soglo. Nästan. Åtminstone träningspasset i dis.

Härondagen, med viss inspiration från Roger Blomqvists Shorttrack-referat det ska medges, begav jag mig bort till Enskede IP. Ryktet om en spolad isbana hade nått mig - främst via kommunens hemsida.

Isbanan visade sig vara en liten rund isplätt, där skridskoturen blir en enda lång kurvtagning. Halvkul redan på varv 23. Men med Radiosportreferat av första perioden av Slovakien - Ryssland i
OS-hockeyn kan det ändå bli en hygglig upplevelse.

Men det mer drömska stod träningspasset för. I dis, eller snarare snörök. Minus på minus, men fotboll spelades i pannlampssubsituterande elljus på stolpar och med isdubbar (antar jag) under pjucken.

Det kom rök ur munnar med blodsmak vars lungor bågnar under pressen att förvandla den kalla luften till liv. Och samtidigt jaga en boll. Och längta efter den befriande visselpipan som förkunnar att den gula reflexvästen gjort sitt för kvällen.

Enskede IP. En vintersaga.

M.M. ger mersmak

M.M. Gatukök vid Sockenplan testades först idag. Och det blev inte ett riktigt test heller, utan mer en försmak av ett test. Naturligtvis skäms jag för att inte ha stöttat det ultralokala näringslivet tidigare. Tillfälle har inte sannerligen inte saknats - man blir ju hungrig titt som tätt - så ursäkterna är få. Men men.

På 2-mintersvandringen till Konsum så bestämde jag mig alltså för att ta en korv och stegade in.

Två kunder var inne i det lilla gatuköket. Det bådar hyfsat gott för dess fortlevnad. Personen som skötte grillen och kiosken var mycket välklädd vilket - precis som de stora glasrutorna som á la fina pastahus i Italien gör att all matlagning sker till allmän beskådan och som jag tidigare påtalat- skänker en smula flärd och lyx till köket.

Den kokta korven var smakrik och priset nästan löjligt lågt - 10 kronor. Då fick man också brödet perfekt grillat.